Staden visar sina tänder

I biblioteket i skolan där jag för tillfället jobbar har jag upptäckt en fantastisk bok med bilder från svunna tiders Göteborg. Den överväldigande majoriteten är i färg, möjligen alla, nu när jag tänker efter. De äldsta bilderna är från 1910, gryninga bilder tagna av en fransos, och de yngsta från tidigt sjuttiotal. Man kan lugnt säga att staden har förändrats. Hela stadsdelar har jämnats med marken och byggts upp till oigenkännlighet. Haga, Annedal, Olskroken och Gårda är några. Den sistnämnda stadsdelen har det inte gjorts något vettigt av. E6:an borde ha grävts ner istället för att tillåtas korsa staden som ett djupt sår. Olskroken sett ovanifrån på en flygbild från sextiotalet ser ut som ett illa skött tandgarnityr, skeva tandstumpar med blottade halsar, dömda att snart dras ut. Vilket också skedde när förslumningen gått för långt. På ett annat foto ses lastbilar lasta in dryckespallar vid bryggeriet Apotekarnes i Gårda. I bakgrunden håller Vallhallabadet på att byggas.

När jag pluggade tyska läste jag boken 'Sansibar oder der letzte Grund' som handlade om ett antal tyskars försök att uppnå frihet av olika slag under naziepoken. Det handlade om att fly in i sig själv, in i religionen, konsten eller påtagligast: sticka utomlands. Jag minns att där förekom en svensk sjökapten som ombord på sin skuta drack läsk av märket 'Apotekarnas'. Just det, inte 'Apotekarnes'. I fiktionen var stavningen modern. Det kändes lite snöpligt, fast lustigt, att författaren tydligen bemödat sig om att kolla upp vad en dryck som gjorts av apotekare rimligtvis borde heta. Han kanske trodde sig ha sett fel på en etikett, och sålunda missat att det rörde sig om den gammalsvenska stavningen.

Det är ju otacksamt att som utlänning ha fel när man har rätt, så att säga. Invid den invandrartäta stadsdelen Biskopsgården ligger naturområdet 'Svarte Mosse'. Olyckligtvis envisas jugoslaverna i trakten att kalla det 'Svarta Mossen', ty så borde det ju heta på svenska. Detta enligt en dåvarande flickvän av samma härkomst. 'Mitt i pricken' sade de också och undrade varför svenskar sade 'mitt i prick'. Fast när de själva sade normalsvenska uttryck och meningar fel ryckte de bara på axlarna.