Pinscher

Alldeles innanför entrén till Stadsbiblioteket i Göteborg står en radda med ställ för gratistidningar. Jag undrar om där var tomt innan, för det är inte sedan hedenhös dessa tidningar legat där. Jag minns att jag för några år sedan trodde att det eventuellt var någon policy som gjorde att Nöjesguiden inte fick delas ut där för det är ju ett givet ställe att lassa ut tidningar på.

Nåväl, någon sådan policy fanns nog aldrig, nu ligger NG där bredvid ett otal andra tidningar. Så många kanske det inte är, men en fem-sex stycken tror jag nog. För tio år sedan fanns det bara två, Nöjesguiden och så den där andra som jag faktiskt har glömt vad den hette. Kan det ha varit City-nytt? Från början var de något sånär jämbördiga, men "City-nytt" blev allt sämre, fler korkade vimmelbilder från ointressanta göteborgsfester, allt mindre redaktionellt material och till slut dog den sotdöden. När man nu ser hur många tidningar av olika slag som dykt upp så kan man fråga sig hur tidningen lyckades sjabbla bort sin egen existens. Fast det ska erkännas att jag inte har någon koll på hur lång dagens gratistidningars livslängd är. De kanske bara finns i ett par tre nummer och sedan försvinner.

Jag undrar om inte Nöjesguiden själv, den första och i många år bästa tidningen, inte håller på att gå i graven. För kanske tio år sedan var det en tidning man såg fram emot att läsa. Lars Nylin, Johan Croneman och Jan Gradvall skrev i den (om jag minns rätt). Man gjorde intressanta reportage, som det om de försvunna videobanden med orginalavsnitten av Trazan Apanssons jul-tv . Är förresten ordet 'video' rumsrent på SVT numera? När det krånglade förr på tv så sade de alltid att det var något fel på en 'bandmaskin'. Sånt hör man sällan numera (aldrig?).

Historien om Trazan är rätt känd. En klant råkade helt enkelt spela över dem. Dock lär det finnas flera privatpersoner som spelat in dem med Betamaxvideo, den kvalitativt överlägsna videostandarden (jämfört med VHS) som aldrig slog igenom. Det vore en enkel match för tv att digitalt restaurera de gamla avsnitten och sända dem igen.

Jag minns att julaftonsavsnittet var på hela två timmar (jomen, det har jag kollat upp i mikrofilmade tidningar på tidskriftsbiblioteket i Vasastan) med bland annat den klassiska filmen när Helan och Halvan säljer julgranar (och demolerar ett hus).

När jag passerar biblioteket på väg till Cinemateket så lär jag plocka åt mig ett exemplar av oktober månads Nöjesguiden, men det kommer inte att ta lång tid att läsa ut den. Den är tämligen substanslös numera. Kass bevakning av det mesta och aldrig några djuplodande artiklar. Det är väl åt det hållet idioterna på SVT och P1 vill gå när de vill "förändra" för att locka "ungdomar".

Och så har jag lärt mig att ordet Pinscher i Dobermann-Pincscher (man säger oftast bara Dobermann idag), betyder terrier på tyska. Herr Dobermann själv tjänade sitt levebröd i skumma kvarter och behövde få fram en vovve som kunde skydda honom. Han lyckades ju rätt bra.