Nervgifters poetiska undanglidningar

Årets nobelpris i medicin eller fysiologi gick om jag fattat saken rätt (kan också vara kemipriset) till en upptäckt rörande DNA och som en kuriositet i sammanhanget berättades det att det som gör vit flugsvamp så giftig är att det finns ett ämne i den som blockerar DNA-molekylens förmåga att dela sig (kan man blockera en förmåga?). Nåväl det där låter ju på ett plan inte så dramatiskt, men om man tänker efter är det ju ett säkert sätt att dö på.

Sarin som, lyckligtvis bara bildligt, var på allas läppar efter den där japanska sektens gasattack i Tokyos tunnelbana för tiotalet år sedan, har väl också en sådan där tjusigt enkel verkan, blockerar nervsignaler på något sätt, tror jag.

Lustigt att de riktigt farliga gifternas verkan ser så banal ut på pappret. Fast när man ser effekterna i verkligheten, med folk som vrålar och där det rinner blod ur alla kroppsöppningar, då är det andra bullar, som Astrid Lindgren kanske skulle ha sagt.

Även vid en så förhållandevis ofarlig sysselsättning som växtodling får man se upp. Det gäller i alla fall om man tänkt sig odla Cannabis hemma i garderoben och dessutom fått för sig att man vill få upp THC-halten genom att försöka sig på lite avancerad växtförädling genom att få fröna att mutera.

Metoden beskrivs, om jag minns rätt, i boken Höga Nord, skriven i Christiania 1969, en bok som avhandlar alla de droger som naturligt växer på våra breddgrader. Fler än man tror, men med rätt jobbiga biverkningar också. Metoden går ut på att lägga ett hundratal cannabisfrön i blöt i en vätska som jag glömt namnet på. De flesta frön dör, några muteras och kan slumpmässigt ge en högre THC-halt. Frön från dessa planter får undergå samma behandling o.s.v.

Jag minns att jag kollade upp det där ämnet som blötläggningen skulle ske i. Nog skulle fröna bli muterade alltid. Det var ett av de mest cancerogena ämnen människan känner. Får man det på huden utvecklas det hudcancer där omedelbums. Ingenting att leka med. Hellre då att man får dra i sig ett par låg-THC-haltiga jointar extra.

Den där boken Höga Nord var rätt kul att läsa. Lite som ett danskt svar på "The anarchist cookbook". När jag gick ut ettan i gymnasiet fick jag ett bokstipendium om 150 kronor. Hundra av dessa lade jag som ett förskott på "The anarchist cookbook" som jag beställde från utlandet på Gumperts bokhandel. Efter ett par månader (vi snackar pre-internet) fick jag hem ett kort i brevlådan som berättade att min beställning annullerats: "Boken har exportförbud".

Så mycket för det fria ordet i västvärlden.