måndag, juli 31, 2006

Dom finns verkligen

Det var lite som att stöta ihop med den okände soldaten, det som hände i lördags. Visserligen var det en livs levande person, men någonting i den stilen i alla fall. Han var alltså en representant för den stora tysta massan. De vill inte gärna ge sig till känna, de som likt personen jag träffade i lördags, som för barmhärtighets skull får fortsätta att vara okänd och anonym verkligen gillar 'Boten Anna' och står för det.

Jag blev alldeles paff och började dumt nog skälla på honom och det höll nästan på att bli gräl innan jag insåg att alla ju faktiskt har rätt att tycka om vilken musik de vill, ja, att det till och med kan sägas vara modigt att erkänna att man gillar smörjan och då började jag snarare berömma honom och det var väl inte heller så bra för sådana där tvära kast i diskussionen kan lätt misstolkas och tas för ironi.

Och sedan sänkte sig solen ned under horisonten.