söndag, juli 30, 2006

Barskrapad utan flottans vetskap

Elden, den där elden. I dessa grilltider finns det få namn som klingar lika lockande som Sheri-Kahn. Han utgör ingen av huvudfigurerna i 'Djungelboken'. Kanske är det Disneys fel, men den gamle malätne tigern verkar hålla en låg profil i boken och är just rädd för elden.

Ju varmare det är, desto mer gillar jag de slickande lågorna. Jag kan nästan bli lite sur över att det inte har varit någon elakartad skogsbrand på gång denna heta sommar. Har SJ till slut fått fason på sina tjuvbromsande vagnar? Illa.

Och 'Elden' är titeln på en bok som det krävs lite kurragömmalek för att lägga vantarna på. Skriven av Gabriele D'Annunzio som inte har något coolt mellaneuropeiskt namn eller öde (om än både namn och öde med andra mått mätt räcker och blir över), men svedan är minst likande lockande trots allt.

Den som vill läsa spaghhettikillens text måste leta efter en dubbelutgåva där hans ryktbara prosa -- 'Elden', alltså -- samsas sida vid sida med boken 'Mot strömmen' av Joris-Karl Huysmans. Jäkligt underligt, men så gick det tydligen till i förlagssvängen på fyrtiotalet. Den där D'Annunzio tycks för övrigt ha varit en riktigt vessla, spred med eget stridsflygplan pro-italienska flygblad över Wien under första världskriget (fanns väl inget luftvärn att tala om på den tiden), upprättade en egen hedonistisk stat i Fiume efter kriget:

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_10729287.asp

...och levde allmänt rövare på ett sätt som numera endast är förunnat dessa så tvivelaktigt betitlade gitarrhjältar.

Ja, vilken stolle!

Det går väl an så här många år efter hans död att hylla hans skumma gärningar (bundis med Benito), och att det sker i ett land där han knappast är ryktbar, inte nu i alla fall. Det är som jag brukar muttra till min morfar när jag vattnar blommorna på hans grav, att han ska vara glad att få fullservice fyrtio år efter sin död av någon som aldrig har sett honom.

Djungelboken?

Som den snuskgubbe man växt upp till så börjar intresset för alla de där djuren i boken att försvinna. Vad hände istället med den där tjejen som Mowgli träffade på slutet? Att locka tillbaka någon till "människobyn" i det läget behövde man väl knappast stå på alla fyra för att göra?