Overall

I mitt fäderneshem...
...förresten, det låter lite väl gammaldags. Är det ett godtagbart uttryck även om man inte är en person som vill framhålla sin rasmässiga överhöghet och slakta en rätt ordentlig procent av den omgivande befolkningen?

Jag använder ogärna ordet föräldrahem efter det att morsan har lämnat planeten. Barndomshem borde funka.

I mitt barndomshem finns min gamla pyttelilla vinteroverall. Man är ju född i november. Alla efterföljande släktingar har fötts på våren och således har ingen kunnat kränga sig in i detta mikroskopiska plagg som jag hälsade ett begynnande sjuttiotal i.

För mig symboliserar overallen den ouppnåeliga lyxen. Vi kan bortse från en ohämmad sexualitet. Den var inte aktuell då och den löser inga problem idag. Men allt det övriga. Passupp vid minsta skrik, mat och värme utan krav.

Det är få förunnat och vid närmare eftertanke antagligen... fasansfullt. Vad återstår då? Vad är folk ute efter med prylar av alla slag och allt vräkigare bilar? Jag skulle gärna vara konstant lycklig, tror jag. Har aldrig varit, kommer aldrig att bli. Eller med en konstant nyfikenhet, men med en möjlighet att stilla den. När min brorson döptes fick han ett kuvert som skulle öppnas när han fyller 18. Gåva? Snarare ett straff.