Dann sind wir Helden

Alltså "We could be heroes". Den som inte snappar översättningen får stå i skamvrån och skämmas. Vi snackar en av pop/rock-historiens mest inflytelserika låtar: 'Heroes' av och med David Bowie.

Vad som förvånar mig efter att ha sett den klassiska filmen 'Wir Kinder vom Bahnhof Zoo' på Cinemateket är att Bowie tydligen släppte en tysk variant av låten. Han sjunger den i alla fall på tyska i filmen. Jag vet att Beatles gjorde tyska verioner av sina tidigaste låtar på tyska och att ABBA spelade in spanska versioner, men med ett kvartssekels distans förefaller det exotiskt.

Tjejen som spelar Christiane F i filmen är ljuvligt vacker och man blir förbannad i biofåtöljen av att se henne uppvaktad av den ene fjunmustaschige bleke knarktysken efter den andre.

Och minnet sviker. När jag för ett par veckor sedan såg Almodovárs film 'Kika', så var scenerna (speciellt den komiska våldtäkten) jag mindes i huvudet bättre än de som dök upp på duken. Samma med Bahnhof Zoo. Jag minns fler ödsliga tunnelbanefärder till Bowies dystra musik, men si, verkligheten var en annan och filmen kändes mer än annat som en upplysningsfilm, lyckligtvis i alla fall inte dubbad, som senast jag såg den.

Och den obetalbara höjdaren när mångårige heroinisten 'Linker-Manne' hoppar över toalettdörren, snor sprutan från Christiane och injecerar den i halsen är intakt.

Inga kan som tyskar skildra riktigt elände. Fassbinder etc.

Samme tyske kemist som 1897 första gången lyckades tillverka heroin på ett sätt så att det gick att använda lär elva dagar tidigare ha framställt acetylsalicylsyra i användbar form, alltså det ämne som i staterna kallas aspirin. Företaget Bayer, där han arbetade, bedömde att aspirin var för farligt för att släppas till allmänheten. Heorin lanserades däremot som hostmedicin för barn.

Reservation för att det bara är en skröna. En bra sådan, dock.